Saturday Night

Jaha, sitter här, ensam hemma, när jag egentligen skulle varit på kräftskiva ikväll.
Nåt som jag faktiskt hade sett fram emot.
Men ibland vill det sig bara inte.
Lyckades bli sjuk, troligtvis av nåt jag ätit under gårdagen.
Känns lite lagom najs, och jag kände att det var ett osäkert drag att åka till Örebro och umgås med folk och i huvudsak bara äta massa hela kvällen.
Vore inte så fruktansvärt kul om jag skulle ha spytt ner allt och alla.

Hursom så har jag haft det ganska trevligt med mig själv.
Har tittat på lite dvd, först Ducktales (massa avsnitt! Älska, de måste börja visas på tv igen!) och sen Raise your voice med Hillary Duff...
Båda lånade av min älskade syster.
Men inte hade hon sagt nåt om att filmen skulle vara så sorglig!
Känns lite mesigt att sitta i soffan för sig själv och grina.
Skyller på graviditetshormoner.
Det är oftast deras fel att jag grinar för allt och inget.
Nu försöker jag komma på vad jag ska göra för att fördriva resten av kvällen.
Det är massa Batman på tv, men jag känne inte riktigt för det, vaaaa...
Och det känns onödigt att sätta igång en film till eftersom Joel kommer hem om typ 50 min eller nåt.
Hummhumm.
Svårt kan det vara ibland!

Varför ska livet vara så orättvist?

Visst att jag lever med den synen att allt som händer händer av en mening...
Men det finns vissa saker som är så fruktansvärt orättvisa som händer helt fel personer (inte för att någon förtjänar det dåliga, missförstå mig rätt...)
Och det finns ingenting jag kan göra för att ändra på någonting, hur mycket jag än vill.

Men du vet att du är min bästa vän, att jag skulle göra allt för dig.
Jag lider med dig.
Nu gör jag det här för vår skull.
Det är du och jag.

Verkligheten med att vara husägare.

Ibland blir skillnaderna mellan att bo i hus och i lägenhet väldigt påtagliga, inte minst när ett problem dyker upp.
Och ett problem följs alltid av ett nytt, helst 20 gånger värre än det tidigare!
Här har vi äntligen gått och fått bort de förbannade getingarna och allt var frid och fröjd...
NOT!
Inte nog med att det regnar och är blött ute, nu är det INNE också!
Gaaah!
Jävla trassel.
Så imorgon blir det till att ringa Folksam och kolla om det möjlige går att lösa med försäkringen på nåt sätt.
Sen får vi se om de fixar eller om det blir en fixardag med pappa så vi kan lägga takpapp på den förbannade balkongen.
Jag orkar inte.
Hade jag bott i lägenhet hade det bara varit ett samtal till hyresvärlden så skulle allt lösa sig, nu måste man laga och fixa och trixa helt själv.
Ibland blir det mer tydligt varför jag tvekade till att flytta till hus från första början...

Men det är inte bara dåligt med hus.
Men i stunder som denna är det lite svårt att fokusera på det som faktiskt är bra.

Bad Vera!

Jag har varit riktigt dålig på att uppdatera mig här!
Nu är jag iallafall ensam hemma igen efter att Joel varit ledig en vecka.
Det blev som en minisemester även för mig, det har varit svårt att på nåt sätt njuta av att va ledig när man mår illa.
Men vi har haft lite pysel för oss så jag har fått komma på lite andra tankar!
Massa bra.
Sen jag skrev sist har jag dessutom hunnit vara på ultraljud.
2 Juli, så det va ett tag sen.
Och det va helt obeskrivligt underbart!
Man kan inte förstå känslan förrän man upplevt det själv, helt underbart!
Och i torsdags var jag på MVC och fick höra på pluttens hjärta för första gången<3
Åh, jag vill att han ska komma nu!
Vi har hunnit fixa en hel del med barnrummet.
Fixat dörr som vi gjort fin, satt in skötbord, en liten byrå och en sovkorg.
Och så har vi fått hit lite bäbiskläder också.
Snart är vi helt redo!

Ska snart iväg och fixa lite ärenden.
Skicka in blankett till försäkringskassan så jag kan få pengar nån gång, handla lite och så ska jag ta en sväng förbi tygaffären och kolla runt lite och se om de har friselin (vet att det stavas på nåt annat sätt, men jag vet inte hur) och knappnålar, så jag kan fixa med gardinerna i barnrummet...
Sen tänkte jag va lite hemmafru och baka bröd.
Har blivit massa huslig på sistone!
Men det är kul.
Jaja, får bli bättre på att updatera här!