Besök, bebis, presenter och trasig kyl.

Såhär i början vill man egentligen bara ta det lugnt, men det är ju också nu som alla vill komma och hälsa på det nya lilla livet.
Malin kom förbi en sväng medan vi fortfarande va på BB, så hon var den första utifrån som fick träffa plutten (förutom pappa, men han var med under förlossningen).
Sen kom Malin och Isabelle (som var hemma från Skåne över helgen) i fredags och hälsade på och gav Denver presenter.
Av Malin fick han ett par ljusgröna sparkbyxor och en svart body med en dödskalle på och så fick han också Expressen och Metro från sin födelsedag.
Och jag fick USA-kokboken!
Yay, hade ju inte fått den annars (tack Malin!).
Av Isabelle fick han en grön plysh-munkjacka, en svart t-shirt som det står "I'm a little monster" på och ett par gråa plyshbyxor (tack Belliboll!).
Fick dessutom present av Bellis föräldrar, en ljusblå och vit tröja med en bil på och ett par beiga manchesterbyxor med en dödskalle på ena bakfickan (tack!).

Sen igår kom mamma förbi en sväng och hälsade på plutt och så blev det ännu fler presenter.
En hel outfit (vita underbyxor, en vit och blå-randig mössa med små öron, en långärmad marinblå tröja med knappar och luva, en söt marinblå body med tryck och ett par mariblå byxor med hela fötter.
Sen fick jag också en "vårt barns bok" så jag kan börja skriva i den!
Och små mini-böcker, en till Denver och en till mamma och en till pappa.
Sen fick vi en advents-stjärna!
Massa bra (just ja, det är ju första advent idag!).
Tack mamma!

Sen var det ju så att kvällen innan vi åkte in till BB så gick en huvudsäkring här hemma, så inget i köket, garaget och ena sidan av vardagsrummet funkade.
Det syndes inte på proppen att den hade gått, så det var inte så lätt att fixa, lite stressande situation också när jag gick omkring med värkar.
Så i princip all våran mat blev förstörd (och vi som ganska nyligen hade fyllt på med massa kött och grejer i frysen!).
Men pappa skjutsade ju hem oss från BB på onsdagskvällen, så han hjälpte oss hitta vilken säkring som gått.
Jättebra tänkte vi och köpte iallafall några kylvaror.
Men kylen funkade ju förståss ine iallafall.
Så troligtvis var det så att det var kylen som pajade och fick säkringen att gå.
Ringde mamma halv sju igår morse (nej, jag tänkte inte på att det var helg), men det fanns ju inte mycket hon kunde göra.
Försökte ringa pappa då istället, men honom fick jag inte tag på förrän vid tio.
Och självklart lyckades han lösa allt så vi slapp lägga 5000 spänn på en helt ny kyl-frys.
Han åkte iväg till Bra och begagnat, hittar självklart EN kyl-frys (som för övrigt inte är så vanligt att de har inne), i precis rätt storlek och...
Den kostade bara 300!
Hej flyt!
Så pappa fixade lite och kom hit med den igår (tack pappa!).
Skönt med fungerande vitvaror igen!

Och dagen framför mig då.
Idag ska det städas och fixas lite, vilket Joel står för det mesta som ska göras.
Han är helt underbar med att fixa, eftersom jag har så fullt upp med amning och att försöka få nån sömn överhuvudtaget.
Sen blir det mer besök, först kommer Joels mamma och senare Joels pappa.
Sen kommer ev. mamma, Malin och Jonas en sväng så Jonas får träffa älsklingen.
Men det är bara kanske, får se om vi orkar.
Men det är klart att Jonas ska få träffa honom så snart som möjligt!

Ja...
Jag har varit uppe sen klockan 6 i morse.
Så jag hoppas jag orkar med dagen.
Men jag har ju iallafall fått betydligt mer sömn nu, så detär nog ingen fara.

Livet som nybliven mamma

Nu är älsklingen tre och ett halvt dygn.
Allt känns fortfarande helt nytt, samtidigt som det känns som om vi haft honom hos oss så mycket längre.
Det finns verkligen inte mycket tid till att göra något annat än att amma, byta blöjor och försöka sova lite emellanåt.
Och amningen måste jag säga är ju en histora för sig!
Ibland går det jättelätt, men sen den riktiga mjölken började rinna till (under gårdagen) har det blivit mycket besvärligare!
Svårt för plutten att få grepp när brösten är spända som meloner.
Och mjölken bara forsar ut av sig själv.
Har sovit i en pöl av bröstmjölk inatt!
Får försöka komma på nåt sätt så jag slipper att allt blir så blött.
Inatt har Denver och jag iallafall sovit uppe i sovrummet tillsammans med Joel.
Det gick faktiskt väldigt smidigt.
Denver fick jätteont i magen och var hungrig samtidigt så det var nån timme som va lite jobbig, men annars har han mest sovit.
Så inatt har jag nog sovit mer än vad jag hade sovit sammanlagt de tre-fyra dygnen innan.

Igår natt så bestämde jag och Denver oss för att spendera natten nere i vardagsrummet.
Blev inte mycket sova för mig, men vi hade det mysigt och lärde känna varandra lite.

Hemma från BB

Lilla plutten kom tidigare än beräknat, närmare bestämt klockan 19.22 Onsdag 26 November.
Det känns helt underbart!

Snö!

Det är massa snö ute och det snöar mer och mer och jag bara älskar det!
Helst av allt vill jag bara springa ut och leka i snön som ett litet barn!
Fan att jag inte kan röra på mig som man ska.
Hade velat boka in en mysdag på stan med min syster ute i snön, men tyvärr så går ju inte det.
Så jag får sitta här hemma och njuta av snön inifrån.
Skulle va mys med en kopp varm choklad.
Men vi har ingen mjölk kvar.
Får be Joel köpa med det på vägen hem sen.

Enformigt?

Känner mig ganska enformig.
Jag bara sover och sover och försöker äta, men hälften av det jag äter kommer upp lika snabbt igen.
Och nu när förlossningen börjar närma sig så kan jag knappt tänka på något annat.
Det måste va sjukt jobbigt för andra att bara höra mig babbla på om förlossning, värkar, smärtlindring osv.
Jag får be om ursäkt helt enkelt.
Men som sagt, är det det enda man tänker på är det svårt att hitta andra samtalsämnen.
Ne, ska ta och se på CSI NY.
God natt!

Julfest.

Den 27 november är det julfest på jobbet och jag vill verkligen gå.
Men det är ju svårt att bestämma att jag SKA gå, eftersom jag inte vet alls hur det ser ut då.
Jag kan va jättegravid, ligga på BB eller ha min lilla plutt då.
Har iallafall sagt att jag jättegärna vill gå, förutsatt att det fungerar rent praktiskt.
Får helt enkelt hålla tummarna för att jag kan gå.
Men jag tror att plutten kommer komma där nån gång, 27-29 november sådär.
Joel tror på 7 december.
Never know!

Tiden går långsamt!

Det är helt knäppt att under hela graviditeten har tiden gått relativt snabbt.
Men nu går tiden långsammare än långsamt!
Vill bara att plutten ska komma nu.
Det som gör det jobbigast är nog egentligen att man faktiskt inte har ett exakt datum när han kommer, utan att det är en period på FEM VECKOR då han kan komma när som helst.
Jag menar, det är ju ganska stor skillnad om han kommer imorgon eller om fyra veckor...
Det är frustrerande.
Och jag längtar helt sjukt mycket efter att bara kunna få gå på en vanlig promenad.
Eller att få kunna röra mig normalt överhuvudtaget.
Börjar tröttna på foglossning, illamående, halsbränna och allt vad det nu är...
Men det känns lite drygt också att t.ex. foglossningssmärtorna kan sitta kvar i upp till två månader efter förlossningen.
Känns inte riktigt rättvist.

Vill ha min bäbis nu!

Kan han inte bara komma?

Socialt!

Idag har varit en bra och social dag.

Alla som vill träffas kommer på det samtidigt!

Men det är kul.

Idag var Carro och Nelia här.

Vi fikade och pratade och hade mys.

Sen kom Melinda och hälsade på helt oväntat på eftermiddagen/kvällen.

Mys!

Tycker om att få besök.

Har varit helt galet trött hela kvällen, men tror ni jag kan sova för det?

Nu är klockan ett och jag har tagit en paus i att försöka sova.

Tror jag tänker för mycket.

Tur att jag inte har ett jobb jag ska upp tidigt till, det skulle aldrig gå!

Ajaj (kapten)

Idag "råkade" jag sova mig igenom hela dagen i princip.
Klockan fyra bestämde jag mig för att det fick vara nog och jag släpade mig äntligen ur sängen.
Dåligt.
Har tappat mi motivation känner jag, inte bra alls.
Därför är det bra att planera in saker att göra, vilket är lite smått problematiskt då jag själv inte har så lätt att ta mig någonstans.
Så jag får hitta på nåt kul jag kan göra hemma (inte bara läsa och glo på film, börjar tröttna lite).
Men imorgon kommer nog Ida hit en stund.
Sen på torsdag blire besök av Carro och Nelia.
Vi träffas alldeles för sällan!
Sen fredag hoppas jag att det äntligen blir av att jag och Evelina träffas!
Det har blivit inställt senaste gångerna, så det börjar bli dags.
Kanske skulle ta och baka en kaka imorgon?
Men sen är det ju också så att jag har blivit så förbannat slö!

Bebis pressar neråt.
Ajaj, men det är väl bra.
Neråt ska han ju!

bleh!

Idag har varit en skitdag helt och hållet.
Har inte fått sova ordentligt inatt, utan har istället bara vridit och vänt på mig hela natten.
Va vaken en stund vid halv elva då jag pratade med systeryster ett tag, sen försökte jag ännu ett misslyckat försök att sova.
Vid halv tre gav jag upp.
Drygt som fan!

Sen var jag iallafall duktig.
Fixade eld (vi har så förbannat kallt här!), rensade klart i barnrummet (think it's done?), städade upp all skit som hamnat på golvet i sovrummet och diskade.
Sen belönade jag mig själv med pizza (fast egentligen inte så mycket till belöning med tanke på hur trött jag är på sån mat... Hade mycket hellre ätit hemlagat, men orkade inte fixa..) och så köpte jag och Joel massa onyttigheter på Ica.

Sen blev det Idol-kväll.
Mys, men jag tycker ändå att Robin B ska ut!
Visst, han va bra ikväll (typ), men nee...

Tog mig en 2,25:a cider idag, och oj vad det märks att jag inte druckit en droppe alkohol på 9 månader!
Smakade massa!
Men det var gott, fick reda på att en 2,25:a är helt ok att dricka, så jag vågade mig på det.

Skulle egentligen åkt till Örebro och lunchat med folk idag, men det blev inget för min del, jag ville bara sova.

Vi har fått massa gratis-grejor nu också.
Typ en blöjhink (asbra, fan vad jag tjatat om en!), lite blöjor och tvättservetter, en matskål-grej med sked i locket, napp...
Got to love Pampers och Babyproffsen!
Sen nåt litet set med produkter till bebis från Weleda.
Lite krämer och olja och så.
Brabra!

Snart dags!

Nu slipper jag snart det här!
Kommer kännas skumt, men det ska bli riktigt skönt!
Blir en hel del nytt att fokusera på.
Den här sista månaden är ju ärligt talat helt värdelös.
Det enda man gör är att gå och vänta på att plutten ska komma.
Snartsnart.

Idag har det införskaffats en skrivare.
Bra!
Den kommer komma till användning.

Annars har jag spenderat i princip hela dagen i sängen idag.
Segt som fan!
Försöker komma på vad man ska köpa i julklapp och födelsedagspresent till folk.
Mycket svårt!
Vet knappt ens vilka man ska köpa till...
Tror jag får ta hjälp av systeryster och skriva mig en lista.

Imorgon ska jag upp "tidigt".
Ska va på MVC kl 11.30.
Fick en tidigare tid (skulle egentligen dit på tisdag) pga. jävla foglossning som förvandlar mig till en fånge i mitt eget hus, i princip.
Hoppas vi kan komma på nåt som kan hjälpa.
Sen kanske pappa kommer hit imorgon.
Och Evelina, om hennes knä är bättre.

Jag har tråkigt.
Joel kollar tråk-tv och bilddagboken fungerar inte.
Bajs.

Morr!

Jag blir galen på Bilddagboken!
Sidan fungerar ALDRIG som den ska!!!
Nu går det inte ens att komma in.
Suck!

What's going on?

Känns som att jag låg i koma hela förra veckan.
Hyperförkyld och trött så jag sov i princip dygnet runt och fick inte en enda vettig sak gjord.
Föräldragruppen började iofs förra veckan, vi träffades både måndag och tisdag.
Känns bra att äntligen komma igång och få träffa folk som ska ha barn ungefär samtidigt.
Var hos barnmorskan i tisdags också.
Hade massa järnbrist, så tröttheten var kanske inte så konstig.
Fortfarande extremt trött, men inte alls som förra veckan.

I helgen har jag iallafall umgåtts massa med min syster.
Sov hos henne fredag-söndag.
På lördagen var vi på memlans 2 årskalas.
Det var extremt ouppstyrt och det fanns inget som ska finnas på barnkalas där.
Okej, tårtor och presenter, men inget annat.
Och inte var det nån som sjöng "ja må hon leva" till henne heller, så hon gick omkring och sjöng den för sig själv.
Söndagen hjälpte jag Malin tvätta (börjar bli nån typ av tradition?).

Igår hade vi besök av sotaren.
Lite småspännande, men det va inte lika avancerat som jag trodde.
Han klättrade upp på taket och tittade ner i skorstenen sen öppnade han några luckor på kakelugnen som han körde in sånna där sotargrejer i och sen var det klart.

Idag har jag inte haft så mycket för mig alls.
Pratat massa i telefon, som vanligt.
Ungefär den sysselsättning och det sociala umgänget jag får känns det som.
Skulle sova en timme på eftermiddagen, innan jag skulle ta itu med att fixa massa hushållssysslor (ja, planen var bra iallafall!), men jag lyckades sova tre timmar istället och det var inte mycket som hanns med.
Dåligt.

Imorgon blir det inte nåt ligga kvar i sängen och slöa halva dagen.
Ska upp på stan och träffa Malin vid halv tolv-tolv så ska vi gå och äta på Bamboo.
Sen ska jag träffa Karin!
Har inte träffat henne på hur länge som helst.
Ska bli kul.

Känns som att jag varit väldigt dålig på att träffa folk.
Måste bättra mig, definitivt!
Men det blir inga örebro-resor för mig sen på ett tag, har inga pengar och får inga nya förrän den 27 eller nåt sånt.
Men det får lösa sig helt enkelt.

Jag är trött och seg och funderar på om jag ska gå och sova snart.
Lika bra så jag orkar med morgondagen.
Jag har ju en tendens att fastna här nere om jag inte går upp och lägger mig någolunda tidigt, och det känns inte som en bra natt att dra en all nighter...
Får se hur det blir.

Up and going.

Yay, nu har jag ÄNTLIGEN en egen dator!
Hur skönt som helst.
Har inte riktigt vant mig vid det än bara, men det ska nog gå fort.
Har ny mobil också, me´´en med ordentlig kamera.
Asbra, så slipper jag muppbilder.
Och kan bli bätre på att lägga upp bilder överhuvudtaget.
För när jag har egen dator kan jag göra preciiiis vad jag vill!

Jag vill ha min bäbis.
Nu!

Snart dags

Har varit igång och jobbat 25% på jobbet några veckor, men nu fungerar det inte längre.
Hade en inbokad läkartid igår halv elva, men när jag kom dit så fanns jag inte med på läkarens lista.
Morr!
Så det där måste jag lösa.

Nu är det bara 11 veckor kvar.
Tiden går fort!
Hoppas jag hinner fixa med allt innan det är dags.
Har iallafall kommit fram till att jag kommer nog faktiskt att sakna att va gravid när plutten väl är ute.
Visst, det mesta har varit skit rent ut sagt, men det är mysigt att känna honom röra sig i magen.
Så länge det inte gör ont vill säga.
Allra mysigast är det på morgonen.
Men jag längtar verkligen efter att få träffa honom.
Se hur han ser ut, mysa med honom och bara hålla honom.
Visst är jag orolig för förlossningen, men det är ju en så kort tid (om man tänker på resten av livet).
Jag ska nog stå ut.
Men jag känner att jag vill få ordning på allt, ha klart för mig hur jag vill ha allt osv.
Ska till barnmorskan på tisdag, ska prata smärtlindring då.
Får se vilka alternativ som passar mig.
Måste säga att jag är ganska emot epidural som det är nu, men blir det olidligt så kan jag nog ändå tänka mig att gå med på det.
Men det verkar sjukt läskigt!
Fatta, en lång jävla nål som ska in i mitten av ryggraden! -rysa-
Plus att den saktar ner hela förloppet.
Nej, det är nog verkligen en sista utväg.

Jag börjar också känna att jag vill ta lite fina graviditetsbilder.
Men jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag vill ha dem.
Jag vill nog inte va helt naken iallafall.
Skulle kännas lite utsatt.
Men magen ska ju va naken?
Får fundera mer på det där och försöka hitta nån som vill ta bilderna.
Sen ska jag förstora upp dem, rama in och sätta upp i bebisrummet.
Tror det blir bra.
Svartvitt ska det vara iallafall.

Usch, jag blir rastlös av att vara hemma.
Önskar att min kropp skulle orka med mer, då kunde jag vara ute i trädgården och pyssla och ha mig.
Nu blir det bara småsaker jag tar för mig, med långa pauser emellan.
Fattar inte hur någonting ska funka när jag blir ännu större!
Bara att böja sig ner för att plocka upp något är ju en hel vetenskap!
Har iallafall köpt ett par ryggvänliga skor, bara att dra på ^_^*
Skulle inte fungera annars.

Nej, nu har jag babblat på här ett bra tag, dags att försöka göra nåt vettigt!
Typ... Äta.

Saturday Night

Jaha, sitter här, ensam hemma, när jag egentligen skulle varit på kräftskiva ikväll.
Nåt som jag faktiskt hade sett fram emot.
Men ibland vill det sig bara inte.
Lyckades bli sjuk, troligtvis av nåt jag ätit under gårdagen.
Känns lite lagom najs, och jag kände att det var ett osäkert drag att åka till Örebro och umgås med folk och i huvudsak bara äta massa hela kvällen.
Vore inte så fruktansvärt kul om jag skulle ha spytt ner allt och alla.

Hursom så har jag haft det ganska trevligt med mig själv.
Har tittat på lite dvd, först Ducktales (massa avsnitt! Älska, de måste börja visas på tv igen!) och sen Raise your voice med Hillary Duff...
Båda lånade av min älskade syster.
Men inte hade hon sagt nåt om att filmen skulle vara så sorglig!
Känns lite mesigt att sitta i soffan för sig själv och grina.
Skyller på graviditetshormoner.
Det är oftast deras fel att jag grinar för allt och inget.
Nu försöker jag komma på vad jag ska göra för att fördriva resten av kvällen.
Det är massa Batman på tv, men jag känne inte riktigt för det, vaaaa...
Och det känns onödigt att sätta igång en film till eftersom Joel kommer hem om typ 50 min eller nåt.
Hummhumm.
Svårt kan det vara ibland!

Varför ska livet vara så orättvist?

Visst att jag lever med den synen att allt som händer händer av en mening...
Men det finns vissa saker som är så fruktansvärt orättvisa som händer helt fel personer (inte för att någon förtjänar det dåliga, missförstå mig rätt...)
Och det finns ingenting jag kan göra för att ändra på någonting, hur mycket jag än vill.

Men du vet att du är min bästa vän, att jag skulle göra allt för dig.
Jag lider med dig.
Nu gör jag det här för vår skull.
Det är du och jag.

Verkligheten med att vara husägare.

Ibland blir skillnaderna mellan att bo i hus och i lägenhet väldigt påtagliga, inte minst när ett problem dyker upp.
Och ett problem följs alltid av ett nytt, helst 20 gånger värre än det tidigare!
Här har vi äntligen gått och fått bort de förbannade getingarna och allt var frid och fröjd...
NOT!
Inte nog med att det regnar och är blött ute, nu är det INNE också!
Gaaah!
Jävla trassel.
Så imorgon blir det till att ringa Folksam och kolla om det möjlige går att lösa med försäkringen på nåt sätt.
Sen får vi se om de fixar eller om det blir en fixardag med pappa så vi kan lägga takpapp på den förbannade balkongen.
Jag orkar inte.
Hade jag bott i lägenhet hade det bara varit ett samtal till hyresvärlden så skulle allt lösa sig, nu måste man laga och fixa och trixa helt själv.
Ibland blir det mer tydligt varför jag tvekade till att flytta till hus från första början...

Men det är inte bara dåligt med hus.
Men i stunder som denna är det lite svårt att fokusera på det som faktiskt är bra.

Bad Vera!

Jag har varit riktigt dålig på att uppdatera mig här!
Nu är jag iallafall ensam hemma igen efter att Joel varit ledig en vecka.
Det blev som en minisemester även för mig, det har varit svårt att på nåt sätt njuta av att va ledig när man mår illa.
Men vi har haft lite pysel för oss så jag har fått komma på lite andra tankar!
Massa bra.
Sen jag skrev sist har jag dessutom hunnit vara på ultraljud.
2 Juli, så det va ett tag sen.
Och det va helt obeskrivligt underbart!
Man kan inte förstå känslan förrän man upplevt det själv, helt underbart!
Och i torsdags var jag på MVC och fick höra på pluttens hjärta för första gången<3
Åh, jag vill att han ska komma nu!
Vi har hunnit fixa en hel del med barnrummet.
Fixat dörr som vi gjort fin, satt in skötbord, en liten byrå och en sovkorg.
Och så har vi fått hit lite bäbiskläder också.
Snart är vi helt redo!

Ska snart iväg och fixa lite ärenden.
Skicka in blankett till försäkringskassan så jag kan få pengar nån gång, handla lite och så ska jag ta en sväng förbi tygaffären och kolla runt lite och se om de har friselin (vet att det stavas på nåt annat sätt, men jag vet inte hur) och knappnålar, så jag kan fixa med gardinerna i barnrummet...
Sen tänkte jag va lite hemmafru och baka bröd.
Har blivit massa huslig på sistone!
Men det är kul.
Jaja, får bli bättre på att updatera här!

Midsommarafton.

Det är midsommarafton och jag sitter ensam hemma och har tråkigt som fan.
Jag hatar såna här dagar när man "ska" göra nånting, speciellt när det slutar med att jag bara sitter hemma.
Tror mina 5 veckor av sjukskrivning börjar sätta sina spår, känner mig isolerad.
Jag har inget liv och inga vänner, för att jag inte orkar.
Det suger.
Det är så mycket jag vill göra, men jag kan inte för att jag mår piss fortfarande!
Jag vill bara att det här jävla illamåendet och den jävla tröttheten vill ge med sig nån gång så jag kan få leva igen.
Det suger att bara ligga hemma och göra ingenting dag in och dag ut.
Det suger att höjdpunkten på dagen kan vara att jag orkar ta mig iväg till Ica.
Oh, joy!
-suck-
Jag hade kunnat vara i Örebro och grillat och umgåtts med flk, men det funkar inte.
Imorgon åker jag iallafall hem till mamma och syster.
Hoppas det kan kännas lite bättre sen.
Sorry för mitt deppande, men det kan inte hjälpas.

Värmeslag!

Shit vad det ska vara varmt!
Visst, jag älskar sommaren, men när det resulterar i en temperatur på runt 30 plus INOMHUS så tackar jag helre nej.
Och värmen hjälper mig inte att må bättre heller, snarare tvärtom.
Jävla skit!
Är sjukskriven veckan ut, sen är det (förhoppningsvis) dags att jobba igen.
Första utmaningen blir imorgon, ska på första behandlingssamtalet på ätstörningskliniken.
Om jag mår tilräckligt bra för att ta mig dit vill säga.
Börjar bli riktigt trött på att bara ligga hemma nu, det är segt som fan!
Visst, en filt ute i trädgrden skulle väl funka, men seriöst?
Inte kul att liga där själv som en annan valross.
För övrigt är jag hjärtligt trött på kattjäveln för tillfället, som fått för sig att en av våra soffor är en kattlåda och heeelt okej att kissa i -morr-
Jag vet snart inte vad jag gör, det funkar ju inte at ha en katt som springer och kissar överallt förutom där hon ska!
Får fortsätta mina uppfostringsförsök och hoppas på att hon fattar nån gång.

Försöker organisera picknick på fredag (reunion från förra året), men det är svårt utan lite samarbetsvilja.
Undvik mig why don't you!
Jaja, picknick blir det hursom, med dom få som faktiskt är engagerade.

BTW, nån som har en skinnsoffa till övers?

Sjukskriven...

Som de flesta av er redan vet vid det här laget, så är jag gravid.
Och tro mig, det är ingen dans på rosor!
Är just nu sjukskriven med diagnosen "hyperemesis" (vilket helt enkelt betyder att jag spyr som en gris och mår ila konstant).
Det suger, om jag ska vara helt ärlig.
Men efter påbörjad medicinering så börjar det bli lite bättre, jag kan iallafall äta lite nu (och få behålla det!).
Sjukskriven fram till 8 Juni, hoppas jag mår bättre då så jag kan börja jobba igen!
Det här är första gången sen jag började jobba som jag varit hemma från jobbet såhär länge.
I vanliga fall hade jag blivit uttråkad vid det här laget, men jag är alldeles för trött och orkeslös för att få tråkigt.
Jag menar, jag spenderar ju större delen av min tid med att sova.
Men det är ganska tråkigt att inte orka/kunna hita på något.
Den efterlängtade Stockholms-resan fick ställas in för min del.
Menmen, hopas jag mår bättre snart, så kan jag passa på att åka då.

Det var längesen jag skrev (måste bättra mig!) och jag får be om ursäkt för detta inte så jätte-intressanta inlägg.
Men det är så det är och livet är inte alltid roligt.
Får försöka skriva nåt muntrare nästa gång.
Hej så länge!

Första April

Nu börjar det verkligen bli vår.
Ledig från jobbet idag = SKÖNT!
Skönt att liksom "slippa" första april.
Jag h a t a r första april.
Fråga inte varför, för jag vet egentligen inte.
Kanske för att det känns så pressat att komma på roliga skämt.
Men jag måste säga, det är ganska kul att driva med folk.
Men det är roligare när de inte förväntar sig det.

Fick mitt paket från cdon igår, nya böcker!
Asbra, började få slut på nåt att läsa.
Trodde paketet från accessora skulle komma idag, men icke.
Får väl ha lite mer tålamod och vänta några dagar till.
Förhoppningsvis ligger ett paket i brevlådan imorgon.
Jag håller tummarna för det!

Wellwell, nu ska jag ta mig en dusch och sen blir det nog en lång skön promenad i vårvädret.

Ciao!

MaNaAss

Är just nu hemma hos mamma och systeryster och sitter just nu och pillar med våran kommande hemsida.
Mycket pyssel, massa skoj!
Det kommer bli världens bästa hemsida när den är klar.
Mer än så kan jag inte säga riktigt än, men jag lovar, uppdateringar kommer tids nog!
Då är ni mer än välkomna att hälsa på!

Ska nog påbörja en egen hemsida snart också.
Men mer update kommer även om det!

Har jobbat idag, rätt seg dag, men skönt det också.
Jag har kommit fram till att jag ändå trivs väldans bra på mitt jobb (lite mer ansvar vore dock inte fel ;)).

Wellwell
This is Vera signing off!

Dåligt.

I lördags var det påskafton.
Men inte bara det, det var också min pappas bröllop och min älskade Niraks födelsedagsfest!
Det enda som blev av för min del var pappas bröllop, det jag minst av allt ville ha att göra med.
Hade så sjukt ont i huvudet på kvällen och hade noll energi, så det blev ingen fest=(
Och till Nirre vill jag bara säga : En miljard förlåt, I will make it up to you! <3

Done and done!

Idag har jag haft en hel massa saker för mig.
Dagen började med att jag missade det förbannade tåget (mindre bra)...
Men tack vare en ordentlig språngmarch från södra upp till olof palmes torg lyckades jag hinna med bussen till Adolfsberg!
Vilket var tur.
Väl på bussen kände jag mig rätt lugn, men ju närmare Eriksbergsgården jag kom, desto mer nervös blev jag och jag var hela tiden helt säker på att jag misst busshållsplatsen.
Men det hade jag såklart inte, så tillslut kom jag iallafall fram.
Väl där inne var jag tvungen att dubbelkolla så jag var där rätt dag!
Det var jag=)
Sen fick jag träffa en psykolog som ställde en väldans massa frågor, vilket var både jobbigt och skönt på samma gång.
Det känns faktiskt lite som en lättnad, att äntligen få prata ut om allt det här med mat.

Efter detta åkte jag upp på stan för att träffa systeryster, tillsammans med henne shoppade jag massa onödigheter, åt mat på Kina muren och gick upp på skatteverket för att kolla hur man gör när man ska byta namn.
Så nu har vi lite mer koll på läget.

Och nu sitter jag här och väntar på att Liv ska höra av sig.
Har inte träffat henne på sjukt länge, så det ska bli kul att äntligen träffas.
Hon bor ju numera i Stockholm, så det får bli att åka och hälsa på henne nån gång framöver också.
Bra med nån som har lite mer koll på Stockholm än vad jag har.

Wellwell, that's all for now!
This is Vera signing out.

Att våga vara du.

Jag minns den tiden då allt som spelade roll var att man hade den "rätta stilen".
Man skulle ha de rätta kläderna, de rätta märkena, man skulle ha de rätta kompisarna och vara sminkad på rätt sätt.
Allt detta känns väldigt avlägset nu för tiden.
Jag var aldrig riktigt en del av det såkallade "innegänget", men jag trivdes bra ändå.
Jag umgicks med helt fel människor, det var väl mest det det hela hängde på.
Men kan man döma någon utifrån vem han/hon umgås med?
Det är ju bara fel.
Så om jag umgås med en blyg, inåtvänd tjej, betyder då det att jag är blyg och inåtvänd?
Think again.

Jag måste säga att det känns väldigt skönt att inte känna så längre, att jag måste vara precis som alla andra för att passa in och duga.
Jag går min egen väg, det har jag väl mer eller mindra alltid gjort, men det är först nu jag dessutom har självförtroende nog att VÅGA vara jag!
Det finns ingen som kan säga att jag har fel kläder på mig, att jag sminkar mig fult eller vad som helst.
För oavsett så är det jag.
Och jag vågar vara jag.
Och jag önskar att alla skulle våga vara sig själva.
Våga vara du!

Bekännelser

Imorgon är det dags, jag ska till ätstörningskliniken på bedömningssamtal.
Jag är sjukt nervös och vet inte alls vad jag ska förvänta mig, så jag försöker att inte tänka så mycket på det.
Och, viist, det ska bli skönt att få hjälp, men jag kan inte låta bli att på samma gång känna att jag inte vill ha någon annan som lägger sig i mitt liv, vad jag gör eller hur jag gör.
Men nu har jag redan tagit mig så långt, så det är bara att bita ihop och fortsätta.
Det kan bara bli bättre.

Hollywood är sjukt.

Jag läste en artikel förra veckan om att hollywood-stjärnorna numera injicerar sina fotsulor för att få en dämpande effekt så att de ska kunna ha sina skyhöga klackar utan att få ont.
De injicerar denna vätska, som sedan efter inte alltför lång tid absorberas av kroppen och den dämpande "kudden" försvinner.
Vad är meningen?
Varför spruta in massa skit i kroppen för att kunna vara snygg för en kväll?
Nu för tiden finns det dessutom speciella inlägg att lägga i skorna, för att slippa smärtan och de har troligtvis exakt samma effekt som injiceringen.
Så varför lägga ut tusenlappar på något som försvinner (och som inte kan vara speciellt hälsosamt) istället för att lägga ut en hundring på ett par inlägg som finns kvar?
Men Hollywood är väl inte direkt känt för att vara ekonomiskt eller praktiskt...

Så du tror du kan dansa?

Nu har "So you think you can dance" börjat och det är med både glädje och vemod jag tittar på det.
Jag älskar älskar älskar dans, men eftersom jag inte längre kan dansa själv så blir jag alltid mer eller mindre ledsen av att se på andra som fortfarande kan dansa.
Jag kan inte heller låta bli att fundera på, hur långt hade jag kunnat gå?
Under hela min högstadieperiod så kretsade större delen av mitt liv kring dans och det var också dansen jag ville jobba inom.
Men det sket sig när knäna pajade.
Hursom, nu har jag ett bra sätt att fördriva kvällarna iallafall=)

Long time no see

Har inte bloggat något på ett tag nu, så det är på tiden att göra det nu.
Idag blir det inget långt spännande, bara lite kort.
Jobbar värsta tiderna den här veckan, 13-22, och jag fullkomligt hatar det!
Veckor jag har kvällspass är mitt humör så extremt mycket sämre än annars!
Men,men.
Bara imorgon kvar (ja, jag jobbar även långfredagen) sen tre dagars välbehövlig ledighet.

Blev överaskad med smörgåstårta av älskli idag när jag kom hem.
Det är sånna stunder som får en att förstå varför jag valde honom.
Han kom ihåg.

Ne, sjukt trött nu, så lite att trixa med innan sändags sen blir det natti natti!

Verkligheten med att jobba på kundtjänst

Har du någon gång ringt en kundtjänst och blivit så sjukt irriterad över väntetiden att du tar ut all din ilska på personen som svarar?
Eller tagit ut ilskan på denna stackars person för allt du är missnöjd med gällande tjänsten det gäller?
Eller varför inte ta ut ilskan på denna kundtjänstmedarbetare för allt som är fel i världen?
Jag tror det förekommer ganska ofta att folk inte tänker på att det är en helt vanlig människa som sitter i andra änden och som faktiskt gör allt för att hjälpa till.
Detta är dock inte så lätt, när personen man försöker hjäpa bara skriker och gormar och inte vill lyssna på ett ord man säger.
Vissa verkar ha ställt in siktet på en enda sak och det går inte på något sätt att göra annorlunda.

Jag jobbar på en kundtjänst för ett stort svenskt bredbandsföretag och jag har fått vara med om det mesta när det gäller skumma samtal.
För vad sägs om att bli friad till för att man "har en sån trevlig röst"?
Eller nån som skriker konstant rakt i örat i 20 minuter, för att sedan inse att han/hon hade fel?
Ojojoj, det är inte alltid lätt.
Men underhållande, det kan jag lugnt påstå at det är!
Det kommer nog bli en och annan anekdot om verkligheten i svaret med tiden.

Jag bara undrar...
När kommer den dag då folk fattar att det är en livs levande människa man pratar med och ingen maskin?

Det händer dessutom väldigt ofta att man får stå upp för hela företaget när en kund är missnöjd och vägrar förstå att det inte är personen de pratar med som skrivit alla villkor och regler.

Ja, ni är roliga ni!

#1

Första inlägget, liten presentation om vad som komma skall:

Detta är min realityblogg. Många bloggar idag handlar om endast ett ämne, men då livet och verkligheten är mer dynamsikt än så, så kommer jag inte fokusera på enbart ett ämne. Jag kommer ta upp ämnen som ligger mig varmt om hjärtat, både viktiga och oviktiga. Huvudsaken är, det är verkligheten!

Enjoy!