Snart dags

Har varit igång och jobbat 25% på jobbet några veckor, men nu fungerar det inte längre.
Hade en inbokad läkartid igår halv elva, men när jag kom dit så fanns jag inte med på läkarens lista.
Morr!
Så det där måste jag lösa.

Nu är det bara 11 veckor kvar.
Tiden går fort!
Hoppas jag hinner fixa med allt innan det är dags.
Har iallafall kommit fram till att jag kommer nog faktiskt att sakna att va gravid när plutten väl är ute.
Visst, det mesta har varit skit rent ut sagt, men det är mysigt att känna honom röra sig i magen.
Så länge det inte gör ont vill säga.
Allra mysigast är det på morgonen.
Men jag längtar verkligen efter att få träffa honom.
Se hur han ser ut, mysa med honom och bara hålla honom.
Visst är jag orolig för förlossningen, men det är ju en så kort tid (om man tänker på resten av livet).
Jag ska nog stå ut.
Men jag känner att jag vill få ordning på allt, ha klart för mig hur jag vill ha allt osv.
Ska till barnmorskan på tisdag, ska prata smärtlindring då.
Får se vilka alternativ som passar mig.
Måste säga att jag är ganska emot epidural som det är nu, men blir det olidligt så kan jag nog ändå tänka mig att gå med på det.
Men det verkar sjukt läskigt!
Fatta, en lång jävla nål som ska in i mitten av ryggraden! -rysa-
Plus att den saktar ner hela förloppet.
Nej, det är nog verkligen en sista utväg.

Jag börjar också känna att jag vill ta lite fina graviditetsbilder.
Men jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag vill ha dem.
Jag vill nog inte va helt naken iallafall.
Skulle kännas lite utsatt.
Men magen ska ju va naken?
Får fundera mer på det där och försöka hitta nån som vill ta bilderna.
Sen ska jag förstora upp dem, rama in och sätta upp i bebisrummet.
Tror det blir bra.
Svartvitt ska det vara iallafall.

Usch, jag blir rastlös av att vara hemma.
Önskar att min kropp skulle orka med mer, då kunde jag vara ute i trädgården och pyssla och ha mig.
Nu blir det bara småsaker jag tar för mig, med långa pauser emellan.
Fattar inte hur någonting ska funka när jag blir ännu större!
Bara att böja sig ner för att plocka upp något är ju en hel vetenskap!
Har iallafall köpt ett par ryggvänliga skor, bara att dra på ^_^*
Skulle inte fungera annars.

Nej, nu har jag babblat på här ett bra tag, dags att försöka göra nåt vettigt!
Typ... Äta.

Saturday Night

Jaha, sitter här, ensam hemma, när jag egentligen skulle varit på kräftskiva ikväll.
Nåt som jag faktiskt hade sett fram emot.
Men ibland vill det sig bara inte.
Lyckades bli sjuk, troligtvis av nåt jag ätit under gårdagen.
Känns lite lagom najs, och jag kände att det var ett osäkert drag att åka till Örebro och umgås med folk och i huvudsak bara äta massa hela kvällen.
Vore inte så fruktansvärt kul om jag skulle ha spytt ner allt och alla.

Hursom så har jag haft det ganska trevligt med mig själv.
Har tittat på lite dvd, först Ducktales (massa avsnitt! Älska, de måste börja visas på tv igen!) och sen Raise your voice med Hillary Duff...
Båda lånade av min älskade syster.
Men inte hade hon sagt nåt om att filmen skulle vara så sorglig!
Känns lite mesigt att sitta i soffan för sig själv och grina.
Skyller på graviditetshormoner.
Det är oftast deras fel att jag grinar för allt och inget.
Nu försöker jag komma på vad jag ska göra för att fördriva resten av kvällen.
Det är massa Batman på tv, men jag känne inte riktigt för det, vaaaa...
Och det känns onödigt att sätta igång en film till eftersom Joel kommer hem om typ 50 min eller nåt.
Hummhumm.
Svårt kan det vara ibland!

Varför ska livet vara så orättvist?

Visst att jag lever med den synen att allt som händer händer av en mening...
Men det finns vissa saker som är så fruktansvärt orättvisa som händer helt fel personer (inte för att någon förtjänar det dåliga, missförstå mig rätt...)
Och det finns ingenting jag kan göra för att ändra på någonting, hur mycket jag än vill.

Men du vet att du är min bästa vän, att jag skulle göra allt för dig.
Jag lider med dig.
Nu gör jag det här för vår skull.
Det är du och jag.

Verkligheten med att vara husägare.

Ibland blir skillnaderna mellan att bo i hus och i lägenhet väldigt påtagliga, inte minst när ett problem dyker upp.
Och ett problem följs alltid av ett nytt, helst 20 gånger värre än det tidigare!
Här har vi äntligen gått och fått bort de förbannade getingarna och allt var frid och fröjd...
NOT!
Inte nog med att det regnar och är blött ute, nu är det INNE också!
Gaaah!
Jävla trassel.
Så imorgon blir det till att ringa Folksam och kolla om det möjlige går att lösa med försäkringen på nåt sätt.
Sen får vi se om de fixar eller om det blir en fixardag med pappa så vi kan lägga takpapp på den förbannade balkongen.
Jag orkar inte.
Hade jag bott i lägenhet hade det bara varit ett samtal till hyresvärlden så skulle allt lösa sig, nu måste man laga och fixa och trixa helt själv.
Ibland blir det mer tydligt varför jag tvekade till att flytta till hus från första början...

Men det är inte bara dåligt med hus.
Men i stunder som denna är det lite svårt att fokusera på det som faktiskt är bra.

Bad Vera!

Jag har varit riktigt dålig på att uppdatera mig här!
Nu är jag iallafall ensam hemma igen efter att Joel varit ledig en vecka.
Det blev som en minisemester även för mig, det har varit svårt att på nåt sätt njuta av att va ledig när man mår illa.
Men vi har haft lite pysel för oss så jag har fått komma på lite andra tankar!
Massa bra.
Sen jag skrev sist har jag dessutom hunnit vara på ultraljud.
2 Juli, så det va ett tag sen.
Och det va helt obeskrivligt underbart!
Man kan inte förstå känslan förrän man upplevt det själv, helt underbart!
Och i torsdags var jag på MVC och fick höra på pluttens hjärta för första gången<3
Åh, jag vill att han ska komma nu!
Vi har hunnit fixa en hel del med barnrummet.
Fixat dörr som vi gjort fin, satt in skötbord, en liten byrå och en sovkorg.
Och så har vi fått hit lite bäbiskläder också.
Snart är vi helt redo!

Ska snart iväg och fixa lite ärenden.
Skicka in blankett till försäkringskassan så jag kan få pengar nån gång, handla lite och så ska jag ta en sväng förbi tygaffären och kolla runt lite och se om de har friselin (vet att det stavas på nåt annat sätt, men jag vet inte hur) och knappnålar, så jag kan fixa med gardinerna i barnrummet...
Sen tänkte jag va lite hemmafru och baka bröd.
Har blivit massa huslig på sistone!
Men det är kul.
Jaja, får bli bättre på att updatera här!

Midsommarafton.

Det är midsommarafton och jag sitter ensam hemma och har tråkigt som fan.
Jag hatar såna här dagar när man "ska" göra nånting, speciellt när det slutar med att jag bara sitter hemma.
Tror mina 5 veckor av sjukskrivning börjar sätta sina spår, känner mig isolerad.
Jag har inget liv och inga vänner, för att jag inte orkar.
Det suger.
Det är så mycket jag vill göra, men jag kan inte för att jag mår piss fortfarande!
Jag vill bara att det här jävla illamåendet och den jävla tröttheten vill ge med sig nån gång så jag kan få leva igen.
Det suger att bara ligga hemma och göra ingenting dag in och dag ut.
Det suger att höjdpunkten på dagen kan vara att jag orkar ta mig iväg till Ica.
Oh, joy!
-suck-
Jag hade kunnat vara i Örebro och grillat och umgåtts med flk, men det funkar inte.
Imorgon åker jag iallafall hem till mamma och syster.
Hoppas det kan kännas lite bättre sen.
Sorry för mitt deppande, men det kan inte hjälpas.

Värmeslag!

Shit vad det ska vara varmt!
Visst, jag älskar sommaren, men när det resulterar i en temperatur på runt 30 plus INOMHUS så tackar jag helre nej.
Och värmen hjälper mig inte att må bättre heller, snarare tvärtom.
Jävla skit!
Är sjukskriven veckan ut, sen är det (förhoppningsvis) dags att jobba igen.
Första utmaningen blir imorgon, ska på första behandlingssamtalet på ätstörningskliniken.
Om jag mår tilräckligt bra för att ta mig dit vill säga.
Börjar bli riktigt trött på att bara ligga hemma nu, det är segt som fan!
Visst, en filt ute i trädgrden skulle väl funka, men seriöst?
Inte kul att liga där själv som en annan valross.
För övrigt är jag hjärtligt trött på kattjäveln för tillfället, som fått för sig att en av våra soffor är en kattlåda och heeelt okej att kissa i -morr-
Jag vet snart inte vad jag gör, det funkar ju inte at ha en katt som springer och kissar överallt förutom där hon ska!
Får fortsätta mina uppfostringsförsök och hoppas på att hon fattar nån gång.

Försöker organisera picknick på fredag (reunion från förra året), men det är svårt utan lite samarbetsvilja.
Undvik mig why don't you!
Jaja, picknick blir det hursom, med dom få som faktiskt är engagerade.

BTW, nån som har en skinnsoffa till övers?